onsdagveckafemton (om livet på folkhögskola)

Jag går på folkhögskola. Det är en skola för vuxna människor. På alla folkhögskolor finns en allmän linje. Där går sådana personer som inte har gått gymnasiet. Sen finns vi andra. Vi går på speciallinjerna. I mitt fall är det musik som gäller. Vi har alla gått ut gymnasiet. Det måste man ha gjort. Vi kan ibland störa oss lite på "allmänningarna". De är ofta väldigt högljudda och för ibland väldigt IQ-befriade konversationer. Jag har inga fördomar eller så, jag lovar. För alla allmänningar är inte så. Bara en del. Och det är dem man hör. En del allmänningar har konstiga profileringar. En av dem är musik. En del av dem snor våra övningsrum då och då. Då får man köra ut dem därifrån. Det kan vara lite jobbigt ibland. De tycker att det är jobbigt nu när vi har mindre saker på schemat. Då är vi oftare i övningsrummen och de får ingen tid till övning. Men det finns ett jättetrevligt hus här på skolan. Det heter Nybblevillan. Där kan de öva hur mycket de vill. Andra allmänningar har bild. Då målar de konstiga bilder utanför våra övningsrum. Och så spelar de jobbig musik på radion på högsta volym. De som blev över har nån slags flum-lektion med en konstig lärare här på skolan. Han tycker om att cykla. De har på senare tid börjat ha lektioner i uppehållsrummet utanför våra övningsrum. Då bygger de hinderbanor med möblerna, släcker ljuset och blockerar utgången/ingången till övningsrummen. Det tycker vi på musiklinjen är väldigt trevligt. För de har ju ingen annanstans att vara, eller?

Annars trivs jag här. Vi får god mat. Rummen är mysiga. Folket är trevligt. Och det är himla skoj också.